(På svenska efter bilderna) We often talk about engaging children in inquiry, learning through projects... but what does all this mean? what is an inquiry when talking about education? inquiry means - the act of asking questions... and also an inquiry is an official attempt to discover the facts about something. This means we need to start with curiosity. How do we get the children intrigued? How do we get them to ask questions? Most children are very capable of asking questions... but not always in a school environment. So I think there needs an open and safe environment for the children to feel brave enough to ask questions... as once they get started more and more will come. What I find is that engaging children means we also need to empower them. Not many children are going to immerse themselves in an inquiry of the teacher is holding too firmly onto the reigns... where is the space and time for the children's questions, the children's ideas... and inquiry means handing over the power to allow the children to explore idea and questions... this means there needs to be time for the children to...
find information
reform questions
test out ideas
experiment
dialogue
gain experience
use their whole bodies (there is not one way to inquire, learn)
make mistakes
reflect
collate and display their ideas
work as a community of learners
This is not an exhaustive list.
I found that working philosophically with children is an excellent way to fuel inquiry. it not only allows the children space to participate it also gives the educator time to practice relinquishing power. To learn how to be a facilitator/guide rather than an instructor.
If we want the children to inquire, we need to be handing over some of the classroom power to the children/students.
My work with Gästrike Water Authority and the Board of Children has allowed me to see that this is a method that works with all ages. I have seen it work with preschoolers ages 1-6 - and now with 8-13 year olds. The exact same approach of respect, guiding and supporting the children to participate. It is about scaffolding the children in this process... not just handing them the power, but giving it to them as they are ready... providing activities that allow them to develop the skills and the confidence they need to take responsibility for the direction of their learning - together.
In the last session before the summer the board members evaluated their time together on the board - and they were all really pleased, stating that they were able to learn from each other, that it felt motivating to be taken seriously, that it was not just listening to a teacher talking at them... but here they talked with each other. They all valued that every member in the board could bring something valuable to the dialogue, that they could learn from each other and also teach each other.
My observations of the group saw that the children went from trying to answer questions the way they thought the adults would want them, to offering suggestions and asking more questions and thinking more about where to get the information from. I included a lot of hands-on activities - both experiments and also artistic activities... in part to mix science and art, in part to allow the children to experience water and gain the knowledge they needed for dialogue and in part to create a sense of community... which is so important when it comes to real genuine dialogue. That sense of community, that sense of trust is so essential to dare to explore ideas, share thinking and dare to make mistakes in front of each other as a step in learning and not something to be ashamed of.
David Hawkins "I -Thou -It" is also an essential part of inquiry... the teacher and the learner need to be interested and motivated by the it... the project or the line of inquiry. There needs to be genuine interest. If it is not meaningful then it is not going to be easy to motivate the learners.
This does not mean you have to do lots of mini projects... it can mean that you need to ensure that what you are doing is meaningful... and that it is accessible to all the children... that all 100 languages are being used to inquire, not just a few high status "academic" languages.
Inquiry implies risk. As a teacher you need to hand over power to the students, you are never entirely sure of the direction the inquiry will take - and you need to be prepared for this, be open to this possibility of new direction. It can mean that topics that make you fell uncomfortable get taken up - death etc... and you need to open your mind that the children/learners have a need to explore this but not from your adult perspectives.
I will never forget showing a group of 4-6 year olds some images of places where children sleep around the world... images of luxury and images of absolute poverty - and asked where the children would like to sleep.
The majority of the children chose the image of a scruffy, old sofa outside - to me it was an image of extreme poverty and misery... but the children saw adventure and beauty... I had to hide my surprise to listen to what the children had to say... not to say they were wrong, but to listen to the fact that they could see something I could not. Of course, we did explain to the children about the real life situation of the children that would sleep there, something the children had no knowledge of and had of course not impacted their choice.
Another dialogue about playing war lead to the fact that the children liked that game because it involved physical contact and the children liked the hugging part of the game - they were not fighting, it was a way to explore physical contact - certainly eye opening information for me. We have to always be aware of our own adult bias as we look at children's play... and give space for them to help us understand better what the real learning and intentions and thoughts are. This is why and inquiry is about collaboration... about children/students and teachers working together to discover more.
As educators we need to launch a project/inquiry and see if it is something that will capture the interest and curiosity of the group... once that spark happens it is about enabling the children to keep adding fuel to the inquiry fire... fanning those flames.
With young children we did the research together... it was very much a collaboration, and if we needed to look up information I would do that (as there is some pretty questionable things out there online that I feel children need protecting from) - they see the process, they give me words and ideas of what to look for and I show them the results, once I have checked quickly that they are age appropriate.
With older children then there is more freedom for them to do this part themselves. And as they are writers and readers by this age I also encourage to get in touch with experts - at first together, and as they gain more competence in this skill I pull down the scaffolding for them to get on with it themselves... always close by, but not too close.
Topics that I have found really good for inquiry over the years...
Leonardo da Vinci was great... because he did so many things, from art, to science, engineering, technology, and also philosophy and philanthropy... he thought up ideas that were not possible at the time... which is great for exploring with children with an unknown future ... what will the future be like, what do you think you could invent that cannot be made now, but maybe in the future? History, architecture, food, language, the whole curriculum was covered... I was hoping for bridges but the children took it in the direction of robotics which we explored with our whole bodies and minds and cross-curricula.
Dinosaurs is another favourite, and with most ages to (my 14 year old is still very much into dinosaurs) again, looking at time, discovering nature, looking at fossils and bones (and thinking about our own bones and how we are made), exploring vulcanoes, comets etc... reflecting on what they ate and how they lived, why some animals survived, what animals today look like dinosaurs etc... then recent films like Jurassic World can get us thinking about what would happen if dinosaurs lived now, how would we treat them, do we have the right to bring them back to life through genetic engineering etc - this is just the start... the children/students can take you in many directions
Local community - I did a "Together on the Square" project with a group of preschoolers, where the children designed a square where we could all meet... this lasted for 6 months and we took the time to interview families, people who lived in the retirement home etc... the children kept rethinking what they needed on the square to make it inclusive for everyone. I think learning about your own local community is important, getting to know the people, and being an active part in it is empowering for the children. Especially the younger ones. We drew a lot of maps in the beginning, before starting to draw plans... their skills needed to be scaffolded... so maps with a route to how they got to preschool, which we had on paper, made into 3D with loose parts, followed to their doorstep. The children learned about each other, it created the sense of community we needed to pursue other ideas, it allowed the children to see how some lived close and others further away, how some lived next door to each other, and that some had two homes.
Magic/fairies etc the realm of magic can be a fun way to explore with young children...and there are many older children reading science fiction books - so incorporating fantasy into the reality around the children allows you to see things with new eyes. The fairy projects (As part of International Fairy Tea Party) has allowed us to re-look at nature in search for signs of fairies and the very small. Exploring magical powers has been a great way to explore responsibility... if you had a super power or magic power what would you do with it? Books like Harry Potter or Percy Jackson or Magnus Chase would allow you to explore magic and myth in the context of today...
Water is what we have been exploring with Gästrike Water Authority, naturally, and have explored how it is cleaned, our human impact, responsibility, properties, sustainability developing ways to share this information with others etc. As I wrote above... it has been about balancing hands on experiences, with dialogues and facts... allowing the children to share the knowledge they possessed with each other, encouraging them to find out more, and helping them with sources of information when they needed it or asked for it.
In Palestine I presented the educators there books without texts... the idea was that they could be used to provoke their thinking. The books were a spark for inquiry. Looking at the books with new eyes, and not just as a product for a story - but as a source of possibilities. The teachers could see there was the potential to explore and inquire many ideas in the book... the images encouraged dialogue, science explorations, art etc
An inquiry must start with curiosity. You must get the learners intrigued. The group must have a sense of community to be able to work together.
For me this is a natural approach within "Original Learning" the whole child, many langiages, play and learning mixed together.
Vi pratar ofta om att engagera barn igenom "inquiry" förfrågan/undersökning, lära sig genom projekt ... men vad betyder allt detta? Vad är en undersökning när man talar om utbildning? "INQUIRY" betyder - handlingen att ställa frågor ... och även en Inquiry/utredning är ett officiellt försök att upptäcka fakta om något. Det betyder att vi måste börja med nyfikenhet. Hur får vi barnen fascinerad? Hur får vi dem att ställa frågor? De flesta barn är mycket kapabla att ställa frågor ... men inte alltid i en skolmiljö. Så jag tror att det behövs en öppen och trygg miljö för att barnen ska känna sig modiga nog att ställa frågor ... när dom kommer igång blir det lättare att ställa fler frågor. Vad jag tycker är att för att engagera barn måste vi också bemyndiga (empower) dom.
Inte många barn kommer att fördjupa sig i en fråga om läraren håller för hårt på tyglarna... var finns utrymme och tid för barnens frågor, barnens idéer ... och en undersökning innebär att överlämna makten för att tillåta barnen utforskar idé och frågor ... det betyder att det måste finnas tid för barnen att ...
hitta information omformulera frågor
testa idéer
experimentera
dialog
få erfarenhet
använda hela kroppen (det finns inte ett sätt att fråga, lära)
gör misstag
reflektera
samla och visa sina idéer
arbeta som en lärande gemenskap
Detta är inte en uttömmande lista. Jag upptäckte att ett filosofiskt arbetssätt med barn är utmärkt att driva undersökningar (inquiries). Det tillåter inte BARA barnen utrymme att delta, det ger också pedagogen tid att träna en avstående kraft. Att lära sig att vara en facilitator /guide snarare än en instruktör.
Om vi vill att barnen ska fråga, måste vi överlämna en del av klassrummets makt till barnen/eleverna. Mitt arbete med Gästrikevatten och Barnstyrelsen har gjort det möjligt för mig att se att det här är en metod som fungerar med alla åldrar. Jag har sett det fungera med förskolebarn i åldrarna 1-6 - och nu med 8-13-åringar. Exakt samma tillvägagångssätt för respekt, vägledning och stöd för barnen att delta. Det handlar om ställningar (scaffolding) för barnen i den här processen ... inte bara ger dom makten, utan ger den när dom är redo ... ger aktiviteter som gör det möjligt för barnen att utveckla dom färdigheter och det förtroende dom behöver för att ta ansvaret för riktningen av deras lärande - tillsammans. I den sista samtal före sommaren utvärderade styrelseledamöterna (barnen) sin tid tillsammans i styrelsen - och dom var alla mycket nöjda och uppgav att dom kunde lära av varandra, att dom kände sig motiverade av att bli seriöst bemött. Dom värderade att varje medlem i styrelsen kunde ge något värdefullt för dialogen, att de kunde lära av varandra och också lära varandra.
Mina observationer från gruppen såg att barnen gick från att försöka svara på frågor som dom trodde att vi vuxna skulle vilja ha, till att erbjuda förslag och ställa fler frågor och tänka mer om var dom ska få informationen från. Jag inkluderade många praktiska aktiviteter - både experiment och även konstnärliga aktiviteter ... delvis för att blanda vetenskap och konst, delvis för att låta barnen uppleva vatten och få den kunskap dom behövde för dialog och delvis för att skapa en känsla av gemenskap ... vilket är så viktigt när det gäller verklig äkta dialog. Den känslan av gemenskap, den känslan av förtroende är så viktigt att våga utforska idéer, dela tänkande och våga göra misstag framför varandra som ett steg i lärande och inte något att skämmas över.
David Hawkins "I-Thou -It" är också en viktig del av "inquiry"/undersökningen ... läraren och eleven måste vara intresserade och motiverade av det ... projektet eller undersökningen. Det måste vara äkta intresse. Om det inte är meningsfullt är det inte lätt att motivera eleverna. Det betyder inte att du måste göra många mini-projekt ... det kan innebära att du måste se till att det du gör är meningsfullt ... och att det är tillgängligt för alla barn ... att alla 100 språk används för att utforska, inte bara några högsta "akademiska" språk.
Undersökning innebär risk. Som lärare behöver du överlämna makten till eleverna, du är aldrig helt säker på vilken väg undersökningen tar - och du måste vara förberedd för detta, vara öppen för denna möjlighet till ny riktning. Det kan innebära att ämnen som får dig att bli obehagliga dyka upp - döden etc ... och du måste öppna ditt sinne om att barnen/eleverna behöver utforska detta men inte från dina vuxna perspektiv.
Jag kommer aldrig glömma när jag visade en grupp 4-6 åringar några bilder av platser där barn sover över hela världen ... bilder av lyx och bilder av absolut fattigdom - och frågade vart barnen skulle vilja sova. Majoriteten av barnen valde bilden av en gammal soffa utomhus - för mig var det en bild av extrem fattigdom och elände ... men barnen såg äventyr och skönhet ... Jag var tvungen att gömma min förvåning att lyssna på vad barnen sade... att undvika säga att dom hade fel, för att lyssna på det faktum att de kunde se något jag inte kunde. Självklart förklarade vi för barnen om den reella livssituationen för dom barn som skulle sova där, något som barnen inte kände till och hade naturligtvis inte påverkat deras val.
En annan dialog om att leka krig leder till det faktum att barnen tyckte om det eftersom det innebar fysisk kontakt och barnen tyckte om den kramande delen av leken - de kämpade inte, det var en väg att utforska fysisk kontakt - det var ögonöppnande information för mig. Vi måste alltid vara medvetna om vår egen vuxna bias när vi tittar på barnens lek ... och ge utrymme för oss att förstå bättre vad det verkliga lärandet och avsikterna och tankarna är. Det är därför undersökningar handlar om samarbete ... om barn/studenter och lärare som arbetar tillsammans för att upptäcka mer.
Som pedagoger behöver vi lansera ett projekt/undersökning och se om det är något som kommer att fånga intresset och nyfikenheten hos gruppen ... när gnistan händer handlar det om att barnen får fortsätta att lägga till bränsle till undersökning-elden ... och fläktar dessa flammor.
Med yngre barn gjorde vi forskningen tillsammans ... det var väldigt mycket samarbete, och om vi behövde leta upp information skulle jag göra det (eftersom det finns några ganska tvivelaktiga saker där ute som jag tycker att barn behöver skyddas ifrån) dom ser processen, dom ger mig ord och idéer om vad man ska leta efter och jag visar dom resultaten, när jag väl har kontrollerat att dom är lämpliga.
Med äldre barn är det mer frihet för dem att göra den här delen själv. Och eftersom dom kan skriva och läsa i denna ålder uppmuntrar jag också att komma i kontakt med experter - först ihop och när dom får mer kompetens i denna färdighet drar jag ner ställningarna (scaffolding) för att dom ska kunna klara sig själva ... alltid nära, men inte för nära.
Ämnen som jag upptäckte var riktigt bra som undersökning under åren inkludera ...
Leonardo da Vinci var bra ... för att han gjorde så många saker, från konst till vetenskap, teknik, och filosofi och filantropi ... han tänkte på idéer som inte var möjliga på den tiden ... vilket är bra för att utforska med barn med en okänd framtid ... hur kommer deras framtid att vara, vad tror barnen att amn kan uppfinna som inte kan göras nu, men kanske i framtiden? Historia, arkitektur, mat, språk, hela läroplanen var täckt ... Jag hoppades på broar men barnen tog det i riktning mot roboten som vi undersökte med hela våra kroppar och sinnen och läroplaner.
Dinosaurier är en annan favorit, och med de flesta åldrarna (min 14 år gamla son är det fortfarande väldigt mycket dinosaurier) igen,man kan tittar på tiden/historia, upptäcker naturen, tittar på fossiler och ben (och tänker på våra egna ben och kropp) utforska vulkaner, kometer etc ... reflekterar över vad dom åt och hur dom levde, varför några djur överlevde, vilka djur idag ser ut som dinosaurier etc ... då kan nya filmer som Jurassic World få oss att tänka på vad som skulle hända om dinosaurier levde nu, hur skulle vi behandla dem, har vi rätt att få dom till liv genom genteknik etc - det här är bara början ... barnen/eleverna kan ta dig i många riktningar - vilken färg är dom, hur vet vi, vad behöver vi för verktyg osv
Lokalsamhället - Jag gjorde ett "Tillsammans på torget" -projekt med en grupp förskolebarn där barnen utformade en torg där vi alla skulle kunna träffas ... det varade i 6 månader och vi tog tid att intervjua familjer, människor som bodde i äldreboendet etc ... barnen omprövade vad de behövde på torget för att göra det inklusive för alla. Jag tycker att det är viktigt att lära sig om sitt eget lokalsamhälle, att lära känna folket, och att vara en aktiv del i det. Vi tittade på och ritade många kartor i början innan vi började planera ... deras färdigheter behövde "scaffolding" ... så kartor med en väg till hur dom kom till förskolan, som vi hade på papper, gjordes i 3D med lösa delar, följde till deras dörr. Barnen lärde sig om varandra, det skapade känslan av gemenskap vi behövde för att driva andra idéer, det gav barnen möjlighet att se hur några levde nära och andra längre bort, hur några bodde bredvid varandra och att vissa hade två hem.
Magi/älvor etc magiområdet kan vara ett roligt sätt att utforska med yngre barn ... och det finns många äldre barn som läser science fiction-böcker - så att införliva fantasi i verkligheten kring barnen tillåter alla att se saker med nya ögon. Älvprojekten (Som en del av International Fairy Tea Party) har gjort det möjligt för oss att titta på naturen på nytt - leta efter tecken på älvor och dom mycket små saker. Att utforska magiska krafter har varit ett bra sätt att utforska ansvar... om du hade en supermakt eller magisk kraft vad skulle du göra med det? Böcker som Harry Potter eller Percy Jackson eller Magnus Chase skulle låta dig utforska magi och myt i dagens sammanhang... (äldre barn)
Vatten är det som vi naturligtvis har undersökt med Gästrikevatten och har utforskat hur det renats, vår mänskliga påverkan, ansvar, egenskaper, hållbarhet och utveckling av sätt att dela denna information med andra etc. Som jag skrev ovan ... det har handlat om att balansera hands-on upplevelser, dialoger och fakta ... låter barnen dela med sig av dom kunskaper dom har med varandra, uppmuntra dom att ta reda på mer och hjälpa dom med informationskällor när dom behövde det eller bad om det.
I Palestina presenterade jag pedagogerna där böcker utan texter ... tanken var att dom skulle kunna användas för att provocera deras tänkande. Böckerna var en gnista för undersökning. Att titta på böckerna med nya ögon, och inte bara som en produkt för en saga - men som en källa till möjligheter. Lärarna kunde se att det var potential att utforska och förfråga många idéer i boken ... bilderna uppmuntrade dialog, vetenskapsutforskningar, konst mm
En undersökning måste börja med nyfikenhet. Du måste få eleverna fascinerad. Gruppen måste ha en känsla av gemenskap för att kunna arbeta tillsammans.
För mig detta undersökande förhållningssätt är en naturliga del av "Original Learning" där hela barnet, alla 100 språk, lek och lärande värderas lika högt.